Morning in Sweden - I suggest that hidden behind the manifests that The Swedish authors who I am calling The Gang of 7 published in DN is their simple wish to be loved by Swedish critics. Then maybe they will be read by Swedish readers. One of my hypotheses about them was that they would like to be read as much as Philip Roth or Claire Messud is read. My hypothesis was confirmed in one case at least, and that led me to enter the Swedish text below in Dagens Nyheter rather early this morning, the 12th of September.

Har följt debatten om The Gang of 7 och haft svårt att förstå varför de skrivit sina 10 + 10 löften i DN. I dag läser jag: ”…vi redan nu…börjat arbeta efter de tio löften..” Aha! Nu kan jag LL se fram emot att läsa den första romanen skriven av 7 samarbetande författare, lite som en vetenskaplig artikel i NEJM. För att försöka förstå dessa 7 har jag googlat alla och nu hittat nyckeln: Högström i Expressen 18/9 2007 ”De tre bästa romaner jag läst det senaste året är Claire Messuds The emperor’s children, Philip Roths Everyman och Ian McEwans On Chesnil beach. Ingen av dem skulle vara tänkbar på svenska…” Parad exempel av vad jag kallar för Never in Sweden fenomen (se min blogg)! Liknar också vad Jonas Thente skrivit i sin blogg om Pynchons Inherent Vice: ”… hur kommer det sig att ingen svensk författare lyckas kombinera samhällsanalys med smart och konsekvent burlesk?” Mitt förslag till gänget: Skriv på engelska men akta Er för Herr Engdahl DN 2/1 2008.” Green Card anyone?


http://www.dn.se/dnbok/manifest-for-ett-nytt-litterart-decennium-appendix-1.951029